Nya oskrivna blad väntar – Gott nytt Bullet Journal år

Den första dagen på ett nytt år, en dag precis som vilken annan egentligen; morgonen har varit precis lika Göteborgskt regngrå och våt som vanligt. Inget har förändrats, jorden har bara sakta snurrat ännu ett varv runt sin axel, ser sig aldrig om, fortsätter varken framåt eller bakåt, bara runt, runt.

Det är i våra kalendrar tiden bryts ner till år, månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. De fylls med nya planer, nya mål, förväntningar och ambitioner, löften om förbättring. Nya oskrivna blad väntar på oss från och med idag. I år är året…

2018 – Nytt år, ny Bullet Journal.

Min nyårstradition sedan några år tillbak är att start en ny Bullet Journal för det nya året. Så efter att min son somnat i soffan igår hällde jag upp ett glas bubbel och plockade fram mina kära anteckningsböcker.

Bullet Journal är ett analogt system skapat av Ryder Carroll. På bulletjournal.com kan du läsa mer, allt du behöver är en anteckningsbok och en penna. Jag använder mig av Leuchtturm 1917 a5 böcker med prickade sidor, men vad som helst funkar, huvudsaken är att det passar dig.

Det jag gillar med systemet är dess flexibilitet, effektivitet och att det låter mig vara kreativ med mina tankar och framför allt med min tid, tillskillnad från traditionella kalendrar som redan har rutat in mitt liv i förväg; jag förstår inte designen i de förtryckta agendorna: att varje dag skulle behöva lika stort utrymme. En del dagar kan ta upp flera sidor, en del dagar en rad, sådant är livet.

Jag har varit ett planeringsfreak utan dess like tidigare och min första BuJo från 2015 är full av listor, att göra, mål att nå, full kontroll på varje minut. I år kommer jag fokusera på att få igång nya och hållbara rutiner, vara snällare mot mig själv och att inte bryta ner min tid i för små delar. Jag kommer frångå originalidén och kombinera min BuJo med min vardagsbok för att ha allt viktigt samlat på ett ställe. Planering, tankar, idéer, inspiration och kreativitet.

Min son insisterade på att hans nalle skulle vara med på kort.

Jag börjar alltid med ett calendex, en kombination av kalender och index. Var jag än gör en anteckning om en framtida händelse så för jag in sidnumret där anteckningen finns som en referens. På så sätt har jag alltid en överblick över hela året, det gör det lätt att se när en vecka börjar bli fulltecknad. Jag måste inte se exakt vad som händer, bara att jag har saker att göra, vilket gör det enkelt att tacka nej eller styra om när det ser för fullt ut.

Ett visuellt verktyg för att förebygga att det uppstår intensiva perioder där jag riskerar att förlora för mycket energi och falla tillbaka i gamla stressiga vanor.

Calendex – referensverktyg för kommande aktiviteter.

Varje månad har en kolumn som är indelad i veckor, längst ut till höger löper datumen lodrät från 1-31. (Det här är en idé jag hittade på nätet, det finns mängder av människor som vidareutvecklat och lagt till saker, bara att googla eller söka på Instagram för inspiration.)

Future log för kommande händelser

Nästa uppslag visar min future log. Här för jag in händelser under den månad där de hör hemma: födelsedagar, konserter, bokmässan i september, vår bröllopsdag i juni. Allt som händer under året som jag inte vill glömma att planera för. Bokrean i februari, Säkert!s spelning på Liseberg i sommar.

Monthly log för den aktuella månaden

Den sista dagen varje månad gör jag en ny log för den kommande, en monthly log. Jag går igenom min calendex och min future log och för in allt som händer på respektive dag samt skriver in saker under månaden som dyker upp. Sidan jämte använder jag till att göra generella anteckningar som har med månaden att göra.

Nästa steg i systemet är att varje dag göra en log för den dagen med en lista i punkt form (därav namnet Bullet Journal), en slags att-göra-lista. Men för i år kommer jag hålla mig till att att göra en lista för varje vecka. Jag har väldigt svårt att ha för många saker som känns som måsten just nu och jag känner mig mer bekväm med att inte bryta ner min tid till mer än veckor, och dagar när det behövs.

Varje söndag planerar jag nästa vecka och mellan veckorna fyller jag sidorna med små att-göra-listor, idéer, tankar, saker jag läser eller hör, listor över filmer att se, böcker att läsa, saker att kolla upp när jag har tid. Allra först i boken har jag ett antal index-sidor där jag för in sidnummer och rubrik för sidan, på sätt kan jag också hitta information snabbt och smidigt.

Jag älskar det här systemet. För planering, för kreativiteten men allra mest för att det ger mig en rofylld stund med en kopp te, eller ett glass bubbel, där jag får sätta penna till papper. Det är något med anteckningsböcker och riktigt bra tuschpennor som en laptop aldrig kommer kunna slå, hur tunn och snabb den än är.

Analoga system för ett kreativare liv.

2018, tvåhundrafemtio blanka sidor mellan svarta pärmar. Jorden kommer fortsätta snurra, allting går runt och kommer igen. Idag påminner jag mig själv om att tiden inte går fortare, den rasar inte framåt mot slutet, tiden går i cirklar och det finns gott om den. 2018 tar jag mig tid, till allt jag tycker om, de jag tycker om. Till det som känns viktigt. Och roligt.

Jag har inga nyårslöften, bara något som kan ses mer som ett mantra, vars form jag lånat från den där slitna frasen med ursprung från England under andra världskrigets bombräder: Ta det lugnt och fortsätt skriv.

God fortsättning.

Vardagsboken och ett nytt sätt att läsa

Det här inlägget handlar inte om något nytt, själva grunden är rätt självklar, men jag tänkte ändå att jag ska sprida ordet vidare, generös som jag vill vara. Jag har äntligen upptäckt ett sätt att faktiskt komma ihåg saker jag läser och vad jag tänker. Och som en bonus har jag också fått anledning att utöka min samling av Leuchtturm1917 anteckningsböcker.

Det händer titt som tätt att jag läser en bok som förflyttar mig lite i min tankevärld, som gör att omgivningen ändrar form, perspektiven skiftar en smula. Jag syftar inte främst på skönlitteraturen, även om det kan ha samma effekt, utan snarare på facklitteratur och populärvetenskap, som Hjärnstark av Anders Hansen eller Tyst av Susan Cain, den typen av böcker.

All denna information och alla a-ha upplevelser i läsandet är som injektioner av ny energi direkt in i hjärnbarken. Varje gång tror jag att jag ska komma ihåg det; allt det intressanta, smarta, kloka och insiktsfulla. En så här bra bok vore orimligt att glömma, tänker jag. Efter varje läst bok tror jag att jag ska kunna briljera med dessa nyvunna kunskaper i någon lunchkonversation i köket på jobbet. Men så går det en vecka eller två dagar och jag minns inte ett skvatt, hur intressant eller revolutionerande det än må ha varit.

Jag vill ju gärna komma ihåg de där bra sakerna en snubblar över i livet. Innehållet i en bra bok, ett citat, en textrad ur en låt, en titel på en film eller något någon klottrat på en vägg i London. ”Thank you stranger for you theraputic smile”. Den där perfekta formuleringen som dyker upp i två sekunder och som jag vet att jag inte kommer att komma ihåg när jag kommer hem, hur många gånger jag än rabblar den tyst för mig själv. Det måste ner på papper.

Jag har alltid haft ett speciellt förhållande till anteckningsböcker och missar aldrig ett tillfälle att köpa en ny så i somras inhandlades det en sprillans ny grön Leuchtturm med prickade sidor för att starta min första ”Commonplace Book”. Översatt till svenska skulle det bokstavligen bli en alldaglig bok, vi kan kalla det en vardagsbok.

 

Jag fick tipset och inspirationen från en bloggare vars texter jag ibland ger feedback på. Han har skrivit om sina metoder för att samla kunskap här: https://mentaltetris.com/2017/06/28/collecting-and-compiling-personal-wisdom/

Snabbt sammanfattat så är en vardagsbok, som vi kan kalla det på svenska tills vidare, en bok som fungerar som ett litet idébibliotek. En referensbok för dina tankar, idéer, citat, anekdoter, observationer och annan information du stöter på i ditt liv. Syftet är helt enkelt att ha ett ställe att smala dina guldkorn för senare användning och jag tänker att det även är en strålande metod för att jobba med minnet. Jag minns saker bättre genom att skriva ned dem.

När jag nu läser en bok gör jag det alltid med min vardagsbok jämte mig, jag skriver ner och sammanfattar innehållet och mina egna tankar och reflektioner. Jag förstår inte varför jag inte alltid läst böcker på det här sättet.  Jag läser ändå för att jag vill veta mer om ett ämne och för att lära mig något nytt. Det är ju synd att låta kunskapen gå till spillo när jag ändå lagt tid på att läsa en hel bok.

Som exempel kan jag ta två av de senaste böckerna jag läst. Tio tankar om tid och Tio tankar om tid – tio år senare av Bodil Jönsson. Jag har läst med pennan i handen och med små färgglada stickers vid min sida. Jag har hummat och nickat för mig själv, fällt en tår av igenkänning. Strukit under, cirklat in och gnidit fast färgglada flärpar för glatta livet. Det gick åt många flärpar Bodil.

Jag har sammanfattat det jag läst i vardagsboken, de bästa citaten och resonemangen och på så sätt hoppas jag nu att jag kommer minnas lite bättre och framför allt har jag enkel åtkomst till alla klokskaper om jag inte minns dem ordagrant. (Jag kan smygläsa dem innan lunchen på jobbet och hoppas att minnet håller ihop i trettio minuter så att jag kan framstå som lite härligt avslappnat påläst.)

Det som tilltalar mig mest, förutom lärandet, är att de här anteckningsböckerna över tid blir en samling av mina favoritcitat, tankar, idéer och funderingar. Jag har en lista över mina värsta och bästa ord. Jag skriver ner formuleringar och tips som dyker upp i de poddar jag lyssnar på. Namn på låtar, känslor från filmer. Jag skapar min egna heliga skrift med allt jag inspireras av.

Det är inte bara ett sätt att arbeta med minnet, det blir som en tidskapsel med allt vad jag läst, tittat och lyssnat på och funderat över det här året och förhoppningsvis många år framöver. Vilket fantastisk sätt att dokumentera sin egna utveckling, vad sur jag är över att jag inte gjort det här sedan jag var femton.

Som avslutning vill jag dela med mig av några av de guldkorn från Tio tankar om tid och Tio år senare jag skrivit ned. Det blev några stycken, orkar du inte läsa alla så läs i alla fall nummer tre. Eller åtta, eller nio, eller egentligen tycker jag du ska läsa böckerna!

Jag älskar dem verkligen, det är så mycket i dem jag vill ta till mig för att bli lite klokare, friskare och lugnare. Jag tror jag återkommer till mina egna tankar om tiden i nästa inlägg. Men, tills dess ger jag dig något ännu lite bättre, ganska mycket bättre, lite Bodil-klokskaper. Jag hoppas du även hittat inspiration att starta din egna vardagsbok.

Här kommer Bodil.

”Gott-om-tid-glädjen är varken mer eller mindre fel än ont-om-tid-fasan. Attitydbytet är lätt – i princip. Däremot kan vanan att känna panik inför tidens gång vara svår att bryta.”

”Variation är all inlärnings moder.”

”Ingenting styr ju framtiden så hänsynslöst som en gammal tankestruktur. Därför är det främst genom förändring i tankesystemet som man kan påverka framtiden.”

”Framtiden består inte av någon bergvägg som vi alla kommer att köra in i på en och samma gång. Det finns heller inte något stup över vars kan vi alla kommer att falla. Vi kommer att göra som människan alltid har gjort: vi kommer att försöka.”

”Forward to basics: att man alltid skall spana efter det grundläggande, det avgörande.”

”Människan är i högsta grad en lokal företeelse som behöver lokal återkoppling för att förstå effekterna av det hon gör.”

”Sköter du ditt så sköter jag mitt. När en människa inte själv har några marginaler, förmår hon inte vara generös, vare sig mot andra eller mot sig själv.”

”Det är som om detaljerna har vunnit över helheten, det är som om vi har gett upp hoppet om mål och mening och greppet om de större sammanhangen.”

”Baksätesförarna (alltså de som själva inte gör något men som gärna och tvärsäkert kommenterar hur någon annan borde ha gjort istället) har vidgat sina domäner.”

För man kan ju inte veta förrän man har provat. Man kan faktiskt inte det. Och att prova utifrån sitt egna huvud och lära sig något av både dess process och resultat ger helt enkelt andra framtidseffekter än att bara obetänkt och ansvarslöst följa andras ”recept”.”